Mammavillocksåberätta

Sist satt jag ju i badrummet och filosoferade och det har ju hant en del sedan dess men jag backar tillbaka till en direkt fortsattning av del 1.

Ni bor passa er for att ta direktflyg mellan Frankfurt och Ho Chi Minh savida ni inte vill att planet mellanlandar i Bangkok sa ni kan ta er en benstrackare dar pa 1,5 timmar. Vi kollade deras rontgenapparater aven dar. Helt Ok och deras hya flygplats fick hogt betyg av bade Fanny och Stefan. Tyckte sjalv det var lite mycket betongfargat i de ovre pelarna men arkitekturen och logistiken verkade fungera bra. Vi ger den en klar fyra.

Lika manga stjarnor finns pa den ooppnade toarullen har inne i min skrivarlya "Khah san de nhat" = First Hotel. Det stammer nog ganska bra da det nog var det forsta hotell man kom till nar man lamnade flygplatsen i HCM. Det var vi, ett flertal taxibilar och hjalmprydda mopedister som invaderade gatorna, De korde sa snabbt och tatt i en sadan mangd att de mest paminde om nar man var liten och lekte i b'acken. Vattnet rusade i en viss riktning anda tills det kom ett hinder ivagen, da det sokte sig en annan mer lattframkomlig vag.
Orsaken till att vi tagit in pa detta hotell ar att vi klockan sex i morgonbitti (om tre timmar) ska aka vidare till siem Reap. Om vi hade haft lite flyt nar vi kom hit till Vietnam sa hade vi redan varit dar.

Men flyt ar val inte precis vad vi kanner att vi haft. Far val skylla pa den javla apan i Fannys spel!!!! Vi fick naturligtvis inte nagot bagage nar vi kom hit. Det var nog tur for troligtvis sa hade jag fatt en infarkt av forvaning om detta intraffat. Nu fick vi isatllet ga till "lost bagage" och agna 40 min at denna procedur. De var mycket trevliga och det markliga var att hon direkt kunde se att vart bagage fanns kvar i london. Tank vad tekniken gatt framat har i Asien! Varken i London eller Frankfurt kunde de se vart vart bagage befann sig men 1000 mil i ostlig riktning dar gick det. Nu forst fattar jag hur det gick till med de tre vise mannen! Vi var tvungna att vandra till vaning 4 innan vi hittade Vietnam Airlines. Vi skulle fa boka om var resa gratis trots att det stod att den inte var ombokningsbar. Har var otur lamnat oss nu? Hoppas aven att bagaget kommer tillratta for jag hade inte all min blodtrycksmedicin  i handbagaget, vilket jag vet nu att jag ska ha i fortsattningen. Smasaker man egentligen klarar sig utan men visst mar fotterna lite battre efter ett visst umgange med en fotfil.


14/12 Sondag morgon 7.00
Har precis checkat in och som vanligt var vi i god tid. Vi vagar inte chansa utan maste rakna med att det varsta kan handa. Visserligen rakade vi ut for ett litet missode men det blir vi val inte lidande av forran den dag vi sak in i Vietnam nasta gang. Killen i passkontrollen stamp[lade vara visum som egentligen inte borjar galla forran den  18:e. Aja den dagen den sorgen. Han satte ett par tejp over sa vi far val se vad som hander? I vilket fall som helst sa fick vi valdigt god service pa First Hotel. Ocksa det enda hotell jag varit pa med ringklocka pa dorren. Vi fick en ros och frukt och innan det hade Stefan stott pa en man som absolut ville komma upp till oss med drinkar. Har uppstod vissa problem da han verkade vilja stanna kvar och vanta pa glasen. Da vi verkade oforstaende och inte svepte drinkarna  direkt tog han tag i situationen sjalv. Han hallde helt sonika over drinkarna i glas som redan fanns pa rummet. Da vi ficke klart for oss att de tillhorde baren och kanse var de radda att vi skulle stoppa dem pa oss. De hade gjort jattegoda sandwiches och en bananinkl vatten som vi fick med som fardkost da vi inte hann ata frukosten pa hotellet. De betalade aven taxin till flygplatsen sa om man tyckte det var dyrt sa blev vi i varje fall mycket val omhandertagna. Klockan 5,50 en sondagsmorgon i Helsingborg ar det garanterar lugnt pa gatorna. Lugnare var det aven har an kvallen innan. Tusentals mopedister var endast 100tals. Iparken stod ett tjugotal manniskor och utovade ett chigongpass eller liknande. Overallt sag man motionerande vietnameser, allt fran gangare till lopare. Mopederna anvands till allt ohc da menar jag allt. En man korde massor av aggflak pa ryggen.


Flygfoto över Kambodja. Risodlingarna runt sjön Tonle sap. Under regnperioden är dessa områden helt översvämmade av sjön.

Samma kvall
Resan till Siem Reap gick klanderfritt for en gangs skull. Vid det har laget borjar vi bli hejare pa att gora olika visumansokningar m.m. Nar vi kom till Kambodja mottogs vi av en man kladd i munskydd. Han delade ut en ny lapp att fylla i. En halsodeklaration om att man inte bar pa olika besvarliga sjukdomar. Nar vi kom in till stan var Janne den forsta vi sag nar vi kom till hotellet. Catrin lag vid poolen och solade. Det kandes skont att vara ifatt dem.


Sicken härlig känsla att efter 2,5 dygn äntligen vara framme

Vart rum var riktigt fint med en dubbelsang och en bred sang till Fanny. Efter vart forsta dopp i poolen sa gick vi till det lilla varuhuset i narheten i forhoppning om att finna nagot att ha pa kroppen men priserna var hoga och strolekarna inte gjorda till mig ivarje fall. Pa kvallen besokte vi tva marknader, varav den ena var en nattmarknad. Jag och FAnny kopte var sin troja sa vi hade nagot att ta pa nasta dag men forsaljarna var valdigt efterhangsna sa det kandes mer jobbigt an trevligt att ga dar. Betydligt trevligare blev middagen sim smakade mycket bra enligt allas utlatande. Olen pa happy hour kostade 3,50 kr sa det var ju helt acceptabelt.

Här ska jävlar annama drickas brännvin.... (öl blev det)


Ölen ur en fjortonårings perspektiv (iföräldrars sällskap)

Trevligast och mest annorlunda var i varje fall motet med dr fish Chen-chen, som Janne tipsade om. I priset 2,5 dollar ingick aven en olsom man sippade pa under sina 20 min. Efter att halvt ha skrattat sig till dods av kittlingarna overgick man till ett akvarium med storre fiskar. Fiskarna smaskade i sig dott skinn lika bra som den fotfil vi har i det borttappade bagaget.




Pedikyr på ett mer naturligt sätt. Då vi var först var de sugna och jobbade som bara den. Såg samma i Pattaya men de stackars fiskarna var så trötta på turistfötter att de mest tittade ut genom glaset i brist på annat.



Mandag 15/12
Frukosten visade sig vara passamde for mig med massor av farska gronsaker och farsk frukt. Detta matte vara den riktiga D-dagen da allt vander! (trodde jag da jag skrev i boken alltsa) Just i skrivande stund kommer Stefan in och berattar att vart bagage ar i Huston (logn). I verkligheten har bagaget kommit till Siem Reap sa Stefan och JAnne aker och hamtar det nu, Gud vad skont att slippa handtvatta dagens trosor sa de ar torra i overmorgon. Nar man gjort det ett par ganger i rad kanns de inte sa frascha langre. Nasta orsak till att detta blev den stora dagen ar vart kulturella besok som manga bara far dromma om i livet.

Klockan 8 pa morgonen kom var guide Roeun SoPhal fram och halsade pa oss. Tillsammans vantade vi pa den minibuss som stod och vantade vid fel hotell. Var guide var mycket kunnig och berattade aven litet om det kambodjanska skolsystemet. Da man har brist pa larare gar de sma barnen i skola mella 8-11 och de aldre mellan 13-17. Eleverna lar lite vardagsengelska. Ovrig tid hjalper ofta barnen till hemma Man har tva timmars siesta pa manga stallen och jobbar darfor ganska lange pa kvallen.


Vår duktige guide Roeun SoPhal

to be continued......sitter fn pa femstjarniga hotellet Rex i HCM sa antligen har de datorer sa det racker. Tom skrivare. Sov gott!